Tillsammans äger vi våra grönområden

Inom Västanviks fritidshusområde har vi stora gemensamma grönområden. Hur dessa områden ska skötas är bestämt i grönområdesplanen.

Det finns ett rikt djurliv inom område och även den del unika djurarter som Mnemosynfjäfjärilen. Det finns  flera fina stigar både mellan norra och södra delen av Västanvik men även inom respektive de. Stigarna är till för oss som bor i området för motion och rekreation som en löparrunda eller kvällspromenaden.l

Mnemosyneprojektet - fjärilsprojektet i Västanvik

Efter stämmobeslutet 2001 driver Västanviks samfällighetsförening Mnemosyneprojektet tillsammans med Norrtälje Naturvårdsfond (NNF) och Världsnaturfonden (WWF), med syfte att rädda den sällsynta mnemosyne-fjärilen. WWF och NNF finansierar projektet.

Mnemosynefjärilen är starkt hotad i Sverige eftersom artens livsmiljö har krympt. Kulturlandskapets variation har minskat, vilket bl a har drabbat denna fjärilsart. Idag finns bara sprida lokaler med arten kvar i Uppland, Medelpad och Blekinge. När det gäller Uppland är Infjärdenområdet ett av få områden där kan vara möjligt att bevara arten på lite längre sikt. Mnemosynefjärilen behöver ett öppet variationsrikt landskap med gott om blommor.

I Västanvik har två områden avverkats och stängslats in på Skäret. Det första blev färdigt under 2003 och det andra under 2004. De restaurerade områdena ska nu betas för att områdena på lite längre sikt ska bli intressanta för fjärilen. Förutom mnemosynefjärilen är det många andra växter och djur som kommer att vinna på restaureringsinsatserna.

Stora delar av de restaurerade områden var kraftigt igenväxta, vilket innebär att den tidigare betespräglade grässvålen är borta. Många växter har också vandrat in som ej tidigare växte i områdena. Betesdjuren ska se till att ordningen återställs. Det är först när områdena återfår sin

hagmarksprägel som mnemosynefjärilen kan förväntas klara av att vandra in. När detta sker bör de delar som fjärilen koloniserar stängas av för betesdjuren för att ägg och puppor inte ska skadas av tramp eller att fjärilens nektarkällor (blommor) inte ska försvinna ner i kornas magar. De partier

som är mest intressanta för fjärilen är torra marker med mycket blodnäva, midsommarblomster, klöver mm, som på Skäret. Dessutom måste det finnas nunneört eftersom det är larvens enda föda. Strandängarna är med andra ord inte så lockande för arten. Här finns det dock många andra

naturvärden som gynnas. De tidigare täta vassbestånden ersätts med en artrikare flora. Många fåglar, som exempelvis olika vadarfåglar, gynnas också. Betade strandängar har blivit en mycket ovanlig företeelse i dagens landskap.

En hel del snår har lämnats kvar på grund av att det är här som nunneörten ofta håller till och det är därför här som fjärilen lägger sina ägg. Området har även öppnats upp mot öster. Förhoppningen är att insatserna ska medverka till att fjärilspopulationen ska få möjlighet att växa sig starkare. Under

fjärilens flygtid (juni) under 2005 noterades ungefär lika många fjärilar som tidigare år. Det brukar röra sig om ca 5 ex under en promenad genom området. Beståndet har uppskattats till ca 50 individer, vilket är mycket lite. Det är med andra ord viktigt att beståndet får möjlighet att tillväxa.

Mer info om NNF på länk http://www.naturvardsfond.se/

Gräskarp i Tillsmaren

Varför har vi Gräskarpar i Tillsmaren?

Gräskarpen hålls i över 2000 svenska sjöar och vattendrag med syfta att minska icke önskad vegetation. Karparna hjälper alltså oss att undvika att Tillsmaren växer igen.

Låt kararparna få simma kvar i Tillsmaren så kommer vi även framgent ha en öppen och fin sjö.